Sofia.

Hon har ett hjärta runt sin hals,

fritt till beskådan.

Lite som mitt.

Hennes läppar är röda och hennes ögon försvinner

bakom allt smink.

Kanske hon vill döljda sig.

a.

Jag betraktar mig själv på tåget.

Med ett härta fritt till beskådan,

ringar under ögonen av för lite sömn

och av sommarens spår.

Vad är det jag försöker dölja?

Jag luktar fortfarande rök,

och jag vet att jag borde ha försökt.

Jag är så trött på allt det här.

Nu vill jag sova tills jag vaknar, 
jag vill hitta det jag saknar, 
jag vill börja om igen.